12 september 2012

Söndra och laga

Jag har under en längre period varit väldigt stressad, ibland utan att inse det själv, andra gånger har jag märkt det mycket tydligt men tänkt att det snart går över. Nu är jag äntligen inne i en period där jag har gett mig själv utrymme att stressa ned. Men denna stressperiod har fått mina "stressavkännare" att bli överkänsliga. Min generella nivå av stress är nu, efter sommaren, mycket lägre än den varit på länge, vilket är mycket skönt. Dock kan min kropp och själ nu stress-peaka av de allra minsta små grejer som jag inte reagerat på tidigare, som om jag har bränt någon form av skyddsnät kring dessa stressavkännare. Numera kan pulsen rusa och andningen sträva mot hyperventilering bara på grund av att ett TV-program är lite spännande eller när jag hör någon knappra in sms på en gammal hederlig mobil utan snabbskrift.

Jag har alltså gjort något lite trasigt i mig själv genom att pressa mig, göra mer än mitt bästa och skjuta upp välbefinnande till framtiden. Jag är lite trasig och saker brukar ta lite längre tid att laga än att ha sönder. Dags att börja laga.

4 kommentarer:

  1. Det är viktigt, man ska ju hålla ett bra tag till! Du får komma ut och stressa ner med oss, tror det är ett bra sett i goda vänners sällskap med massa god mat ;)

    SvaraRadera
  2. Ja jag umgås gärna med er! :) Vad sägs om nu på lördag kväll? Eller har ni andra planer? Kram!

    SvaraRadera
  3. Du har kommit väldigt långt, som har insett ditt problem och börjat göra nåt åt det, men låt inte "lagningen" bli ett nytt stressmoment. Du kanske ska låta processen gå ända ned till noll, tex där du t o m kan hantera ljud som du inte ens märkt förut. Du får bosätta dig i Ps. 23 tills du känner dig hemma där och verkligen kan koppla av. Därifrån kan du sedan göra nya utflykter mot nya mål, med ett mycket större lugn och ro i både kropp och själ. Jag älskar dig och tycker du är modig som har orkat ta tagi detta. Kramar

    SvaraRadera