Det blir kanske lite absurt när man tänker efter. Vi klagar så över all skatt vi måste betala men sen när kanske lite av de pengarna återvänder lagom till semestern då blir vi överlyckliga som om det var en lottovinst.
Man kan tycka vad man vill om skatter och avgifter och allt sånt tjafs. Men när man åker lite åt öst och träffar folk som kanske är lite mera färgglada, kanske lite kortare, kanske lite gladare men kanske inte har så mycket frihet så börjar man kanske tänka lite.
Jag gillar att jag har fått gå 12 år i skola och lära mig en del och framförallt haft något att göra mitt bland andra människor. Jag har inte varit ensam och utlämnad och jag har aldrig behövt oroa mig för min framtid.
Jag gillar att om jag blir jättejättesjuk, eller kanske till och med bara lite, lite förkyld så kan min mamma med gott samvete uppmuntra mig att gå till doktorn.
Jag gillar sånt där som gör att människor kanske kan få en extra chans.
Jag gillar inte allt. Inte att allt ska vara så krångligt och kräva en massa kråkor på en massa ark. Inte utjämnandet - som om jag vore lika dig. Men en del gillar jag. Och jag är tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar